Igår var det tänkt att jag skulle rida precis som vanligt...
Men när jag skulle hämta Damita i hagen efter jag mockat vid sju tiden såg jag att hon bara stod och glodde, i vanliga fall äter hon ju, och sedan rann det ovanligt mycket dregel från munnen.
Jag började med att öppna hennes mun men såg bara fullt med slem i hela munnen. Sedan plockade jag en päron från trädet för att se om hon kunde äta. Hon ville gärna äta det och tuggade, men kunde inte svälja så det kom ut igen :S
Jag gick upp till stallet och snälla Jane hjälpte mig att försöka kolla munnen, spola halsen och sedan masserade vi henne på hela halsen. Vi testade även att ge henne en tuss hö men hon kunde varken knappt tugga eller svälja..

I alla fall så ringde jag veterinären Björn Rahm, men han sa att han var upptagen och skulle ringa mig snart, men det gjorde han inte. Konstigt när man hört Amandas berättelser om honom... not.
Sedan ringde jag agrias telefonveterinär, Lars Lanneck, även några fler veterinärer som inte svarade, och några bekanta som är hästkunniga.
Majoriteten tyckte att jag skulle avvakta tills imorgon och bara lämna henne med vatten, eftersom det antagligen inte var något allvarligt eftersom hon var pigg och normal annars och hade lusten till att äta.
Men det kände jag inte var riktigt rätt så jag gjorde som agria sa och ringa ut någon som fick kolla på henne. Det var bara distriksveterinärerna som hade möjlighet och köra ut så det fick kosta vad det ville kosta, bara min häst blev bra igen! Jag kommer alltid att göra det bästa möjliga för mina djur, det kostar att ha en häst och har man inte lust och råd att betala dom pengarna borde man inte få äga ett djur!

I alla fall så började veterinären med att prata med mig och kolla tempen och hjärtat och sedan gav hon Damita två sprutor, en för lugnande och en för något med musklerna?
Sedan tog hon in en lång slang genom närborren och ner i magsäcken för att spola vatten och se så att gången var helt ren, vilket den var.
Hon varnade även för att det kommer spruta massa blod från näsan men att det är helt normalt och DET gjorde det! Jag och mamma såg ut som vi kom från slakteriet när vi åkte därifrån..
Efteråt öppnade hon munnen på henne och kollade in i halsen med en ficklampa och där hittade hon felet. Mitt matvrak till häst hade svalt en pinne... Asså det är så typiskt henne! Den var inte speciellt lång, 7cm kanske men ganska tjock...
Det blev en dyr pinne om man säger så, men vad gör man inte för sina älsklingar :)) Alltså var det ganska onödigt det första momenten veterinären gjorde, men hon trodde väl mer på någon form av foderförstoppning.
Vi passade även på att vaccinera henne eftersom det ändå behövs göras nästa månad, så nu får hon vila några dagar^^,

Stackarn fick inte äta någon kvällsmat igår... Så hon var väldigt hungrig i morse!
Kvart i 1 på natten ungefär var vi hemma.
Nu mår hon som vanligt i alla fall och det är det viktigaste (: <3
Jag är glad att jag tog ut någon direkt. . .